Sjukstuga.

Jag har legat utslagen sedan i måndags, fram tills igår kunde jag knappt röra på mig. Jag hade ont i varenda muskel och låg mest och gnällde och försökte sova bort dagarna. Igår blev jag tillsagd att åka in till primårvårdsjouren där vi fick sitta och vänta i några timmar innan det blev min tur. Lyckligtvis kunde mamma och pappa hämta Ludvig på dagis och ha honom hela kvällen. Jag fick i alla fall tillslut veta att det var lunginflammation och fick utskrivet penicillin så nu ska jag väl bli bättre snart.

Tråkigt nog så fick Ludvig feber idag också, han brukar aldrig påverkas speciellt när han är sjuk utan springer runt som vanligt ändå men idag blev han verkligen ordentligt sjuk och har mest legat i soffan och gnytt. Fick i han en glass och en festis tillslut men annars har han inte ätit något stackarn.

Vårens färger



Stannade till på Fyndlagret innan jag började jobbet i onsdags, ibland gör man riktiga fynd där. Hittade 3 äggkoppar i melamin och en fin citronpress att använda när man ska göra sommarens godaste lemonad.

Hittade även en sån där lyxig form för potatisgratäng med siverben och silverlock som glänser så fint. Brukar spana lite efter såna på loppisar och nu hittade jag en i riktigt fint skick för en tjuga.

Längtar till sommarens alla loppisar!

Utelek



Vi var ute och försökte cykla för några dagar sedan. Ludvig skulle abslout ha med cykeln ut och fick kämpa på ordentligt för att ta sig fram i gruset. Snart sopas det nog här ute så då gör vi ett nytt försök. Tills dess lämnar vi cykeln hemma.

Fredagens lunch.



Just ja, måste ju visa min fina ravioli som jag gjorde i fredags. Jag är mycket för fyllning så jag gjorde 4 stora istället för flera små. De fylldes med ricotta, lufttorkad skinka och persilja. Stekte även ihop lite svamp och purjolök med lite vitlök i och blandade den kokta raviolin med, massa olivolja på det och sen var det bara att njuta av en pastarätt gjord helt från grunden!

Nu vill vi ha värme.

Nu längtar jag efter sommaren, det här mellantinget av vinter och vår är inte kul längre. Om våren kunde ta och komma på riktigt så man slipper tjocka jackor och kan plocka fram vårskorna!

Ludvig har blivit sjuk igen också, bara feber den här gången, inte ens lite snuva. Får hoppas att det går över snabbt, vill gärna ha närmare en hel lön i april utan avddrag av massa vab-dagar.


En dag som inte kommer ofta.

Idag är en sån där dag som händer så många gånger om åter att man kan räkna dem på en hand men ändå få fingrar över.

Jag stänger av väckarlarmet på klockan redan innan jag somnar på kvällen så det jag väcks av på morgonen är Ludvig som sätter sig på mig och ropar "Vaaaakkaaaa maaaammaaa..!!". Efter att han gjort samma sak med pappan några gånger så ger vi upp och lyder honom. Äter en lugn och mysig frukost, jag gör matlåda till pappan och när den lilla är klar för dagis så tar han och pappan ryggsäcken och går. Själv stänger jag dörren efter dem och tittar mig runt, nu har jag en hel dag för mig själv framför mig!

Jag har stora planer, solen skiner så jag sätter mig nog på (den inglasade) balkongen och njuter av solen, målar om något, gör hemgjord ricottafylld ravioli, snackar strunt på skype, kanske planerar in någon vårresa till london och bara njuter av min ensamma dag!

Första öroninflammationen

De senaste dagarna har Ludvig varit allmänt gnällig, speciellt på nätterna, då har han varit näst intill hysterisk. Jag har trott att det varit mardrömmar och hostan som väcker han som gjort han så frustrerad. Idag när vi klev upp så upptäcker jag efter frukosten att hans öra är helt igenklibbat. Det var en timmes kö till sjukvårdsrådgivningen och inte hade de någon "vi-ringer-upp-dig"-funktion. Orkar inte sitta och vänta på sånt men Ai jobbade så jag hade ingen bil. Ringde mamma som kom och hämtade oss så fick vi åka in och bekräfta att stackars liten har dubbelsidig öroninflammation och att det gått hål på ena trumhinnan.

Nu ska det kämpas med kåvepenin 3 ggr per dag i 5 dagar, har köpt på mig några paket tuggummi med tatueringar till att muta med så om 5 dagar har vi nog en lite kille med full sleeves.

Jag blir däremot riktigt imponerad över hur Ludvig hanterar det här med öroninflammation, jag hade det sist för ca 2 år sedan nu och var knappast så lugn och glad som han är. Hade nog aldrig ens märkt det om inte det gått hål på en trumhinna. Han har inte visat på något sätt att han haft ont i öronen. Han är tålig vår lilla kille.

RSS 2.0